Vanliga frågor och svar

OM ADHD/autism

Vad är ADHD (ADD)?
ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar förmågan att koncentrera sig samt styra och kontrollera sitt beteende. Vid ADHD har man ofta problem med uppmärksamhet, organisationsförmåga, impulskontroll och överaktivitet. Hos personer med ADHD fungerar den del av hjärnan som möjliggör styrning av uppmärksamhet, olika impulser och förmågan att hålla flera saker i huvudet samtidigt annorlunda än på andra personer.

Fulla betydelsen av ADHD är “Attention Deficit Hyperactivity Disorder”; uppmärksamhets- och hyperaktivitetsstörning. Men alla som har dessa besvär är inte tydligt överaktiva. ADHD brukar delas in i tre olika former:

ADHD kombinerad form. Det finns stora uppmärksamhetproblem och personen är mycket överaktiv och impulsiv. Detta är den vanligaste formen.

ADHD huvudsakligen ouppmärksam form. Detta kallas ibland för ADD i vardagligt tal. Personen har framför allt svårigheter vad gäller koncentration och uppmärksamhet men har få eller inga symtom på överaktivitet eller impulsivitet.

ADHD huvudsakligen hyperaktiv-impulsiv form. Personen är mycket överaktiv och impulsiv men har endast få eller inga svårigheter med uppmärksamhet.
Vad är autism?

Autismspektrumtillstånd (AST) är en utvecklingsrelaterad funktionsnedsättning som visar sig i hur en person uppfattar omvärlden och samspelar samt kommunicerar med andra.

AST förekommer på alla intellektuella och språkliga nivåer. Tidigare skilde man på autistiskt syndrom och Aspergers syndrom utifrån personens intellektuella förmåga och språkutveckling. Nu används en övergripande autismdiagnos och istället för olika autismdiagnoser ska det tydligt anges om personen även har en intellektuell funktionsnedsättning, språkstörning eller någon annan funktionsnedsättning.
Vad är intellektuell funktionsnedsättning?

Intellektuell funktionsnedsättning (IF), även tidigare kallat utvecklingsstörning, innebär att det kan vara svårt att förstå, lära sig saker och att bli självständig. Man brukar uppskatta att ungefär en procent av Sveriges befolkning har IF. Det är vanligt att man utöver IF även har andra funktionsnedsättningar, som till exempel epilepsi, hjärtfel, autism eller hörsel- och synnedsättning.
Hur vet jag om jag har ADHD/ADD?
Du som har ADHD eller ADD kan känna igen dig i flera av dessa beskrivningar.

Du har många tankar och idéer i huvudet på samma gång.

Du har svårt att komma igång med och att avsluta uppgifter.

Du har svårt att följa långa instruktioner.

Du har svårt att hålla ordning och reda.

Du har svårt med din impulskontroll.

Du har svårt att passa tider.

Du glömmer eller tappar ofta bort saker.
Hur vet jag om jag har autism?
Du som har autism/AST kan känna igen dig i flera av dessa beskrivningar:

Du har svårt att veta hur och när man börjar ett samtal och vad som passar och inte passar att säga vid olika tillfällen

Du tycker det är svårt att förstå ”osynliga” sociala regler

Du har svårt att tolka och använda ansiktsuttryck och gester, ögonkontakt och kroppsspråk på ett förväntat sätt

Många har också över- eller underkänslighet t.ex. ljud, ljus, dofter och känsel. Symtom på AST bör finnas sedan tidig barndom, men behöver ibland inte vara tydligt märkbara förrän i skolan eller senare när förväntningar på social förmåga överstiger personens faktiska förmåga. Ibland utreds AST inte förrän i vuxen ålder.
Hur märks det att mitt barn/ungdom har ADHD/ADD?
Om barnet har ADHD/ADD kan detta yttra sig genom att barnet…

Har svårt att fokusera

Har svårt att sitta still, reser sig upp och går eller springer när de förväntas sitta still

Gör mycket slarvfel och missar detaljer i skolarbetet

Har många tankar och idéer i huvudet på samma gång

Ofta tappar bort eller glömmer saker
Hur märks det att mitt barn/ungdom har autism?
Om barnet har autism/AST kan detta yttra sig genom att barnet…

Inte använder ögonkontakt

Viftar med händer eller vickar på fingrar på ett särskilt sätt

Radar upp leksaker eller föremål

Inte följer andras pekningar eller blickar eller inte själv söker kontakt genom detta

Tar få eller inga initiativ till samspel eller har svårigheter med kamratrelationer

Stark bundenhet till rutiner

Över- eller underkänslighet för sinnesintryck

har svårt att förstå vad andra menar och känner
Hur märks det att mitt barn/ungdom har intellektuell funktionsnedsättning?
En intellektuell funktionsnedsättning innebär att ett barn har nedsatt intelligens, och också sämre förmåga inom minst två av följande tre områden:

Teoretisk förmåga: hur hen klarar av att läsa, skriva, räkna och annat som tränas i skolan

Social förmåga: till exempel hur hen kan umgås med andra

Praktisk förmåga: hur hen klarar aktiviteter i det dagliga livet som t.ex. att äta, tvätta sig och klä sig.

IF är en bred diagnos som delas in i lindrig, medelsvår, svår och mycket svår. Vid lindrig IF innebär att man klarar det mesta själv men behöver hjälp med vissa praktiska saker som till exempel att sköta sin ekonomi. Vid måttlig IF kan man oftast tala och förstå sådant som är enkelt och hör ihop med vardagslivet. Man behöver stöd av människor som ser till att man har det bra och hjälper till med t.ex. mat, kläder, tider och ekonomi. Vid en svår IF kan man inte tala, utan visar vad man känner och vad man vill med kroppen, rösten och ansiktsuttrycket. Man behöver hjälp av människor som man känner för att bli förstådd.

Utredning och behandling

Vad gör jag när jag har fått en kallelse?

När du fått en första kallelse måste du höra av dig till oss och tala om att du kommer på ditt inbokade besök. Detta gäller också dig som vårdnadshavare. Om du inte meddelar oss att du kommer, senast en vecka innan den första bokade tiden, så kan tiden tilldelas någon annan.
Du behöver aldrig bekräfta din tid mer än en gång.
Hur förbereder jag mig inför en utredning?

Vuxen
Utredningen kommer att handla om dig och ditt fungerande så det är bra om du veckorna före utredningsstart försöker vara uppmärksam på dig själv, dina beteenden och observera allt det där som är svårt eller inte funkar för dig. Skriv gärna upp sådant du uppmärksammar eller kommer ihåg sedan innan.

Vi kommer att prata en del om din barndom och hur det fungerade hemma, i skolan och med kompisar. Ta därför gärna reda på hur du var som barn genom att prata med din familj och släktingar. Ett tips är att titta på gamla fotografier, det kan hjälpa dig att komma ihåg saker från barndomen.
Du behöver inte förbereda dig mer än så inför en utredning.

Barn
För vårdnadshavare gäller samma som ovan – var uppmärksam på ditt barns beteende och försök minnas hur ditt barn var som liten.
Kan man göra utredningen digitalt, tex via videosamtal?

Vissa moment i en utredning kan göras digitalt. Intervjuer och frågeformulär kan med fördel genomföras digitalt. Även återkopplingen, dvs ditt sista besök hos oss när du ska få besked om vad vi kommit fram till, kan genomföras via länk.
Men hela utredningen kan inte göras digitalt. Vissa moment måste göras på plats såsom psykologiska tester och läkarundersökningen.
Vi behöver få träffa personen vi utreder, den interaktionen ger oss mycket information och är viktig för att vi ska kunna göra en bra och korrekt bedömning.

Intervju med anhörig görs alltid på telefon.
Måste ni prata med en anhörig?

Givetvis kan vi inte tvinga dig att involvera en anhörig men det är ett viktigt moment i utredningen.
Anledningen till att vi vill tala med en anhörig är för att det är svårt att beskriva sig själv som barn och framförallt ur en vuxens perspektiv. Det är viktigt att vi får en objektiv beskrivning från någon annan eftersom den egna bilden inte alltid stämmer överens med en närståendes bild.

Utan en anhörigintervju försvåras bedömningen. För att ta ställning till huruvida en diagnos är motiverad krävs mer än den enskilde individens upplevelse av sina svårigheter och sitt fungerande.
Kommer jag behöva ta ledigt från mitt jobb eller studier för att kunna genomföra utredningen?

Vi har normalt sett ”vanliga” arbetstider vilket innebär att du kommer att behöva frigöra tid under dagtid mitt i veckan. Dock försöker vi lägga bokningarna på ett så smidigt sätt som möjligt genom att t.ex avsätta en hel förmiddag eller eftermiddag för att genomföra de moment som behöver göras på plats.
Övriga moment, de som kan göras digitalt, kräver således inte lika mycket frånvaro i skolan eller på arbetet.
Det kan i vissa fall finnas möjlighet till besök på kvällar och helger men det är helt upp till den enskilde behandlaren och det kräver, av säkerhetsskäl, att det finns ytterligare personal på plats.
Kan jag inte genomgå utredning om jag någon gång tagit droger?

För att kunna genomgå en utredning och få en tillförlitlig bedömning så måste man vara nykter och drogfri. Detta för att alkohol och droger bland annat påverkar de kognitiva funktioner som kartläggs under en utredning.
Om du använt droger under de senaste tre månaderna bör du berätta detta för oss så att vi kan ta ställning till när/hur/om du ändå kan genomgå utredningen.
I vissa fall krävs dokumenterad drogfrihet under en specificerad tidsperiod för att det ska bedömas vara lämpligt och patientsäkert att genomgå utredningen.
Det ligger då på den enskilde individens ansvar att uppvisa detta – utredning kan annars komma att nekas.

Om du har ett pågående eller mer omfattande tidigare drogbruk hänvisar vi till beroendemottagning, alternativt allmänpsykiatrisk mottagning. Där kan de ta ställning till om du kan göra en neuropsykiatrisk utredning.

Om du redan har blivit godkänd för utredning hos oss och använt droger under tiden du väntar på att utredningen ska börja, kontakta oss för fortsatt planering.
Kan jag prestera "för bra" på testerna?

Nej, du kan inte prestera ”för bra” på ett test eller när du fyller i formulär. Ett test eller ett formulär i sig kan aldrig avgöra om du har en diagnos eller inte. Du kan prestera högt på tester men ändå bedömas uppfylla kriterierna för en diagnos.
Det är av största vikt att göra sitt bästa under testerna samt att vara helt ärlig vid intervjuer och i frågeformulär. Risken finns annars att den sammantagna informationen som inhämtas under utredningen blir otydlig, motsägelsefull och att bedömningen inte blir korrekt.
Hur får jag igång ett videosamtal?
Du behöver:

En dator, smartphone eller läsplatta/Ipad.

Mobilt BankID.

Tillgång till ett stabilt nätverk under själva videosamtalet.

Samtalet sker via chattfunktionen i vårt journalsystem Kaddio. När det är dags för samtalet ska du vara inloggad enligt de instruktioner du tidigare fått. Behandlare kan då ringa upp dig inom Kaddio-systemet och då är det bara för dig att svara.
Du kan också få en länk skickad till dig för att ansluta till videosamtalet.
Första gången uppmanas du ge tillgång till kamera och mikrofon.

Tidsbokning och kontakt

Hur kan jag kontakta er?

Det säkraste och bästa sättet att kontakta oss är via chatten i Kaddio. Vi arbetar inom systemet hela dagarna och kan då snabbt se ditt meddelande. Det är också ett helt sekretess-säkert sätt att kommunicera.
För att komma till vår Kaddio-sida går du in på mkrpis.kaddio.com
och loggar in med bank-id.
Det är viktigt att inte skriva in www före, då kommer du inte till vår sida.

Det går också att logga in med hjälp av e-post och lösenord. Då är det viktigt att du använder samma e-postadress som angett till oss eller som du använde när du besökte oss första gången via kontaktformuläret.
Systemet kan annars inte koppla ditt personnummer med rätt e-postadress.

När du är inloggad i Kaddio kan du se dina inbokade tider, vilken dag och vilken tid som bokningen startar. För att få mer information än det du kan se på Kaddio behöver du kontakta oss.

OBS! Det är viktigt att du känner till att vi inte kan garantera sekretessen om du skriver mejl eller sms. Men om du kontaktar oss via mejl och sms så kommer vi att svara dig och då innebär det att du har godkänt dessa kommunikationssätt.
Hur får jag besked om när jag får komma till er?

Vi använder oss av sms-kallelser som skickas ut när vi bokat in en tid till dig. Där får du besked om vad besöket avser, vem du ska träffa och vilken tid som gäller.
Ibland skickar vi ut mer än en kallelse. Du kan alltså få 2-3 sms samtidigt med olika tider som alla ingår i din utredning.

Alla våra kallelser skickas via sms. Automatiska påminnelse-sms går alltid ut en vecka före ditt besök samt 24 timmar innan besöket sker. Dessa sms skickas ut automatiskt och om du absolut inte vill ha några sms från oss behöver du kontakta oss.
Jag har fått en tid på en lördag eller söndag. Stämmer det?

Ja, som beskrivet ovan, bokar vi ibland in tider som ligger utanför kontorstid. Det kan bero på att vi själva valt att lägga arbetstid på helgen av personliga skäl eller för att vi har många som vill komma till oss och därför arbetar lite extra. Dock är detta inget man kan kräva utan det är ett beslut som behandlaren själv tar när denne skickar ut sina tider.
Hur avbokar eller ombokar jag min tid?

Vi är tacksamma om du talar om i så god tid som möjligt om du behöver avboka eller omboka. Men du måste avboka/omboka senast 24 timmar före bokad tid!
Senare avbokningar än så kräver läkarintyg eller annat intyg av behörig person för att de ska accepteras.
Uteblivna besök eller sena avbokningar utan intyg debiteras.
Vad händer om jag avbokar ett besök?

Om du uteblir eller avbokar med mindre än 24 timmar kvar till inbokat besök kommer du att faktureras. Beloppet varierar mellan 400 – 1500 kr beroende på om du sökt privat eller remitterats till oss.
Detta gäller för fysiska, digitala samt telefonbesök och även för barn under 18 år.

Om du inte vill ha fler tider, kontakta oss så avslutar vi ditt ärende hos oss.

Priser och kostnad

Hur mycket kostar det att komma till er?

Du kan se kostnaderna för om du våra tjänster samt läsa vad tjänsterna innebär på följande sidor: Barn, Vuxen eller Skola/Företag.

För utredningar som går under högkostnadsskyddet tar vi ut en administrationsavgift för varje besök hos vårdpersonal, både fysiska och digitala besök. Avgiften ligger på 300kr för läkarbesök och 150kr för övriga besök.
Detta kan registreras på ditt högkostnadskort för öppenvård. PiS tillhandahåller inga högkostnadskort, du ansvarar själv för att hämta ut ett högkostnadskort samt att få besöken registrerade. Det kan du göra på din vårdcentral eller annan vårdenhet inom Regionen.
Om du har Frikort behöver du inte betala besöksavgiften men då behöver vi ha numret på ditt kort.
Hur betalar jag?

Du betalar på plats via Swish på mottagningen. Du får ett kvitto skickad till din mejl. Om det inte är möjligt för dig att betala via Swish skickar vi en faktura till din mejl och du har då 10 dagar på dig att betala. Prata med personalen i receptionen när du kommer till mottagningen så hjälper de dig.